Friday, August 28, 2020

M O N D U M A M A D I M O N C H E P

" M O N D U M   A M A D I   M O N C H E P "

     MEITEI Luhongba da Mondum asi di yaodaba yade, Monchepti Loina yaonei. 

    MONDUM na Nupa gi aduga  MONCHEP na Nupi gi oigadabani. Nupi na Mondum khangnade,  LAININGTHOU PONGPOK CHINGU PANGALBA na Mirel sana Taibang bu ngakpi senbinaba SALAIREL SIDABA na sinei hai,  Taibang nakhoina ayuk nungthil gi matamda mirelpu Sathouduna & Kaidong duna Taibang Sintha pangbada samba pangal oinu, aduga Aying matam dana  CHINGU PANGALBA nang na Taibang na Khomlel Tumkhul Tanba Tumba bu Sangduna Mandum, Monchep sana leiyu. 

    Asumna Taibang na Tumbada MONDUM  amadi MONCHEP na mon oina khangduna Tumnei. 

    Tumba matamda Monda khubakna 3 lak tharaga  ETAO / ETA  Nungthinna eina pure aduga Numidang na Taibang eibu Nangna puro haina manam 3 lak namlaga Tumnei. 
   Ahing gi sintha pumba Molang da sinnaba IPA IPU Singna chatnarak e. Molang na pubiyu haiba yaraktraba matamda Taibang na yataba yaraktraba aroiba matam haibadu lak e. 

  MONDUM AMADI MONCHEP ani ase Eikhoi bu Tumbada  Thawai Mirel bu sennabiba maru oiba amani, Nupigi da Monkhang haina amsu hapnei, amasi karigumba matam da Khwang mapada hapnabada sijinnabasu oi. 

   IPA IPU Singna thambiramba chatna kanglon se mamal yammi. Asibu mayek seng na khangjaba Nupi do Yumbalon khangbi Lanleimani hainei. 

Source: fb

LUHONGBA GI MOMPAK TUBA amadi HANBA

LUHONGBA GI MOMPAK  TUBA amadi HANBA

    Yamna ngalingei matam da LUHONGBA gi MOMPAK asi Leikai gi Ima Iben, mayam changduna MOMPAK tuba & hanba Tounei. 

  LUHONGBA gi MOMPAK asi  Tuba da akaknaba Mompak ki Ka masing Lei. Ayambana Ka 7 amadi 9 na namna Tunei , 

   Nupa gi Phamjao na Ka 9 aduga Nupi gi phamung ( khuda ) machana Ka 7 ta Tunei. 
Masi Lairemba amadi Lairembi anigi masak oina Lounei, Lai gi Leihun  Tamba amadi Mathawaimi hapada Lairemba da 9 amadi Lairembi na 7 tamnei. Aduna Mompak tuba da su 7 amadi 9 oinei. henbasu mayaonei. 

   Mompak tuba matamda Mai Nongpok pangna phamnei, Tuba loiraga Mompak hanba matamda su Mai Nongpok ( mamang) onduna hanba houi, Khuiya da gi hanba houbana Lukhumda Loinei. 

    Ngalingei matam da Mompak asi TERA na  hannei amasung Khoimom hanbasu yaonei, asibu eikhoina Tera Mompak haina koui. Masi Tuba amadi hanba matamda aphaba numit Thaban yengnei. 

    Mei, eshing, nungsit ( Malangpan atiya pan, Malempan) pham 3 na punba maphambu eikhoina  " PHAMUNG " haina Koui. Mapham asi yamna luba oi, Taibang Maru hunba, Pokpa, amadi loiphamsu oiba maramni  PHAMUNG, 

   Meeramlen Lairamlel anigi Langdaipham, Khamnung pong gi Ahanba khongdaphamni haina PHAMUNG bu Sengna Luna Lanna Thamnei. Hounik ki matamda Tera Mompak ki mahuta meeram gi Mompak na mahut sinkhare , 

   Kangthon gi makhong 4 da Lai, Thangjing, Marjing, Wangbrel, amadi Koubru na pui, Yumdagi Anaba ama Laiyengba chatkhiba matamda Lai thangjing na puba makhongda Langja Nupi gina 7 nupa gina 9 punduna thamlamgani amadi thawaimi bu sinnaramgani. asuma chatkhiba meedu tekta kairana yumda hallak e, haina thajanei. 

   LUHONGBA gi ahanba Pham kabada Kangthon gi chithek 4  Nupina thounijaraga ahanba pham kai, macha aphaoba athoiba pibiyu thounijei. 

    Turel gi Leingoi dagisu henna kuppammi Meitei yumbalon. 

  According to Sanamahi Laining gi kanglon.


Source: Fb

Monday, August 10, 2020

Laininghal Naoria Phulo

Today (10th August, 2020) marks the 132nd birth anniversary of #Laininghal_Naoria_Phulo. The earliest Meetei revivalist, philosopher,  thinker,  poet who paved the way for the present day Meetei revivalist movement. He was born in #Cachar, Assam and dedicated his life to the upliftment of Meeteis. He rejected the imposed foreign script and developed a Meetei script in his best capacity. Laininghan Phulo was summoned to the court of Maharaj #Churachand because of his revivalist mission. But Maharaj Churachand was left spellbound by his profound courage, oratorical, philosophy and literary competance. 

Laihinghal Phulo lamented "the slave mentality of the Meeteis" and worked till his last breath in spreading the wisdom of a free mind. Today on his birth anniversary,  we present to you one of his peoms.

 
"Houro Houro Paarikhoi
Mapugi paobu laakye Ibungosing
Houro Houro Paarikhoi ||

Poklen Pokpa Yaaolle
Tungna – Maang oirakle,
Sitluba Nungsit hallakle
Pangdharuba singli hourakle ||

Leikonda saatpa leirenda
Khoimu Khoira illakye
Ipu Sidaba yaakairo
Iben Sidabi thaagollo II

Lairembi lishing jagoi thokye
Ipu Sidaba haraore,
Laireibakki ningthiba kumei yengaro
Apha-nungai thungjaro ||

Turen Laija paathani
Sidaba ningthou lenggani
Khuya tapna thaabio
Mityeng chumna yengbio ||

Mapugi manai nanaina
Leikhaa taakhiba khungatpiyu,
Apha nungai pinabiu ||

Apokpana Yaiphare.

Source : Meetei Today

Friday, July 24, 2020

TESTING OF Freedom of Speech and Expression

Chamcha mayam kamdouseba?

 Eisu Chatnabra Chatnadabra haina test amukta touge ngasidi masigi Act. se 😛

- Huranba Nungainaba Government School muthatlo aduga Private School yokhatlo 🤭

- Private School da nacha nasu lireak tamhalo aduga Government School maheiroi leitaba singdugi awatpa oja di amuk louba lepkanu.

- Government na chalaiba Government Hospital sinhdana Sel paijadaba mayam liyenghalo, government ki famjou oaiba noidi Private Hospital da Laiyengoo. Maramdi Meecham meyamgi punsidi taraibani noigina hena lui. Economy inequality oirabanina, Equal opportunity equal right leite haiba natro?

- Meeyamdagi khomba Tax na semba lambi singdu noina sembani haijangadabani hekta.

Saturday, July 18, 2020

The Institutionalised Institution

If they trust the institution and post they held, why don't they admit their children at Government Institutions and why don't they admit themselves to Government Hospitals?
While common massses are roting to see their Doctor, They show off their ability to undergo treatment at private hospitals

Thursday, May 14, 2020

THE HISTORY OF THE MERCHANT SHIP CALLED MANIPUR


"THE HISTORY OF THE MERCHANT SHIP CALLED MANIPUR"

Name Manipur 
Type: Steam merchant 
Tonnage 8,652 tons 
Completed 1920 - Lithgows Ltd, Port Glasgow  
Owner T. & J. Brocklebank Ltd, Liverpool  
Homeport Liverpool  
Date of attack 17 Jul 1940 Nationality:      British 
  
Fate Sunk by U-57 (Erich Topp) 
Position 58.41N, 05.14W - Grid AM 3662 
Complement 79 (14 dead and 65 survivors). 
Convoy HX-55A  
Route Baltimore - Halifax - London  
Cargo General cargo, including iron, steel, lumber, copper and zinc slabs  
History Completed in September 1920 
 
Notes on loss 
At 22.22 hours on 17 Jul, 1940, the Manipur (Master Raymond Mallett) in convoy HX-55A was torpedoed and sunk by U-57 eight miles northwest of Cape Wrath. 14 crew members were lost. The master and 64 crew members were picked up by HMCS Skeena (D 59) (LtCdr J.C. Hibbard, RCN) and landed at Rosyth.

Source : Rajeshwor Yumnam

Thursday, April 02, 2020

Kumgi Nonghou

Nongsu chukhidre, Mamglamba nong su Paikhre, Atiyasi Pumhang Hanghoure. Kumgi ahanba Nonghou gi Akhak araokholsu pumchik chikhre. Ahingi amambada achikpagi Magun hapliba koujeng harou gi tantha da mangli eisu Ningkhibada nangadaba Manglan kaya ama.

Ningsinglakee adungei gi angang nouwa oiringei Chena chongna sanarakhiba keiroi echil enao kayaga. Choithorakpa nonglikna khipada thoklakpa Malemgi khoithumlaba leinamsing aduna hena chingsinbiri eihakpu adungeigi houkhraba mitkupsing aduda. Chatkhini Mstam ngdi adubu Thamoida haktuna leihouri laraba mami kayana adungeigi thoudoksingdo.

Hoo Sontharaba pukning, Ohh Choktharaba Hakchang angakpani ngsu kaihouribara eibu Nahaki Khonthang yeiba Mihulgi Tantha na?
Natraga Ningsinghaliba amuk lomba naiba meeoipokni? 







Yum
2nd April 2020,11:29pm